Feldtska stugan

[tabswrap] [tabhead id=”1″] Stugan [/tabhead] [tabhead id=”2″] Närservice  [/tabhead] [tabhead id=”3″] Boka  [/tabhead] [tabhead id=”4″] Karta  [/tabhead] [tabhead id=”5″] Ta sig till stugan  [/tabhead] [tabhead id=”6″] Bilder  [/tabhead] [tabhead_last id=”7″] Historia  [/tabhead_last]

[tab id=”1″]
Allmänt

Feldtska stugan

Feldtska stugan är Vasa nations stuga belägen i Mattby på Porkala udd ca. 7 km söder om Kyrkslätt centrum. Vasa nations fonder fick stugan och tomten den står på år 2005 genom ett testamente efter makarna Sylvia och Erik Feldt. Avståndet till Ostrobotnia är ca. 37 km. Stugan är belägen på en trädbevuxen tomt på en bergskulle i ett rätt så flackt åkerlandskap. Stugan är på totalt 35 m2 + en veranda på 15 m2. Den har två sovrum, vardagsrum, ett litet kök samt en farstu. Bakom stugan finns ett redskapsskjul med utetupp samt ett vedlider.
Stugan är utrustad med tre eldstäder varav en är en öppen spis med hög mysfaktor men ringa värmeverkan. Stugan är i stock och uppförd 1969 samt renoverad med talkokraft 2006-2008. Alla nationens medlemmar har rätt att boka och använda stugan. Vill du komma bort från stadsbullret för en stund? Borde du överraska din favorit med en mysig kväll uti det gröna (eller vita) ? Eller kanske du har en femtioelva studieveckors tent framför dig och känner att en asketisk stund med tentböckerna skulle passa bra? Alla dessa ändamål har stugan använts till och kommer förhoppningsvis också att användas till i fortsättningen. Genom att flitigt använda stugan men även hålla den i gott skick hedrar vi testamentsgivarna samt alla talkoarbetares insats.

Stugans utrustning
I stugan finns sängplats för 6 personer. Vardera sovrummet har våningsängar för två personer. I vardagsrummet finns ytterligare två utdragbara bäddar i de väggfasta sittbänkarna. Flera ryms att sova om man kan tänka sig att sova på golvet. Egen sovsäck rekommenderas. I köket finns en vedspis med ugn, en vattenkokare, en mikrovågsugn, ett kylskåp med frys och en basuppsättning av kastruller, stekpannor, tallrikar, bestick osv.

I stugan finns öppen spis, en kamin och en vedspis. Ved till dessa hittas staplade framför stugan och vid lidret bakom stugan. Vatten från brunnen kan användas för diskning och matlagning, men allt dricksvatten bör tas med då man kommer till stugan.

Stugan är försedd med el, men rinnande vatten saknas.

Planritning över stugan

[/tab] [tab id=”2″]
På den här sidan finns olika närtjänster som stugbesökare kan ha nytta av sammanställda.
En lista med samma information som nedan finns även tillgänglig ute vid stugan.

Livsmedel

I Kantvik på Sockerbruksvägen 9 finns en Salebutik (tel. 01044 26 840, avstånd 3. 5 km). Öppet vard. 7-21, lö 8-18 och sö 12-21.

Gårdsboden (tel. 09-29 82 075, avstånd 1.7 km) i korsningen av Estbyvägen och Kabanovägen tillhandahåller lokala produkter året om. Gårdsboden är endast öppen under helger, fredag och söndag kl. 14-20 samt på lördagar kl. 10-16.


Badställen

Närmaste badplats finns vid Molnträsk norra ända (1.3 km). Vid Djupström, längs vägen in till Kyrkslätt centrum finns en av kommunens badplatser (3.8 km).

Alko

Närmaste butik finns i Kyrkslätt centrum vid Prisma-köpcentret, Munkkulla (tel 020 71 12 159, avstånd 7 km). Öppet vard. kl. 9-20, lö. kl. 9-18 samt kl. 12-21 under sommarsöndagar.
Hälsovård

Hälsostationen i centrum,
Tjänstevägen 1, Kyrkslätt
tel 09-2968 3401

Jorvs sjukhus , 27 km
Åbovägen 150, Esbo 02740
tel 09-47 11
Avfallshantering

Fullständig EKO-punkt vid SALE-butiken i KanvikPapper, nere vid Kabanovägen. Glas och metall, vid Gårdsboden. Allt hushållsavfall tas med hem.
Närmaste Taxiföretagare

Vesa Vesander Tmi, 2.1 km
Obbnäsvägen 447 A
040-7274504

Kimmo Nikiforov, 7.5 km
Sydobackavägen 56
041-440 3912

[/tab] [tab id=”3″]

Reservering av Feldtska stugan
Medlemmar av Vasa nation kan reservera Feldtska stugan genom att ta kontakt med hustomten Ingmar på telefon 040-56 57 496 eller e-post: ingmar.stuns@vtt.fi. Stugan står till beställarens förfogande f.o.m. kl. 14 den dag man beställt den och slutar kl. 14 nästa dag.

Nyckeln till stugan
Nyckeln fås av kurator eller hustomten. Om det skulle hända att stugan ser ostädad ut så bör man påpeka detta då man lämnar tillbaka nyckeln så att de skyldiga kan bestraffas. Samtidigt bör man nämna om någonting saknas eller är söndrigt på stugan. Den som besöker stugan ansvarar för att stugan och tomten är städad när man lämnar stället.

Stugan är från och med sommaren 2010 avgiftsfri att hyra för nationsmedlemmar.

Om du av någon anledning skulle ändra dina planer, så sker avgiftsfri annullering för dagarna söndag-torsdag tre dagar före hyrningsdatum, och för fredag-lördag två veckor före hyrningsdatum.

Stugans ordningsregler

Personen som kvitterat ut nyckeln till Feldtska stugan ansvarar för att följande ordningsregler följs av de personer som närvarar på stugan:

[list style=”orb” color=”blue”]

  • Parkering av bilar sker på den flacka bergiga delen av tomten. Plats finns för åtminstone 6 bilar.
  • Efter vistelsen skall stugan städas. Noggrannare anvisningar finns på stugans anslagstavla.
  • Skräp som bildas under er vistelse för man själv bort från stugan. Inget skall lämnas i stugan eller i naturen omkring stugan. Se närmare direktiv för uppsamlingspunkter i stugmappen.
  • Ifall du märker att något fattas från stugan eller om något gått sönder bör därom meddelas till stugkommittén omgående efter vistelsen.
  • Lämna stugan i minst lika fint skick som vid ankomsten; bär in ved, diska, städa golven och vädra sängkläderna.
  • Använd vanligt bondförnuft gällande störande ljud sena kvällar och tidigare morgnar. Vi önskar hålla oss på god fot med grannarna.

[/list]

Njut av vistelsen i Feldtska stugan!
Frågor?
Om du har frågor gällande stugan så är det bara att mejla eller ringa hustomten Ingmar, e-post: ingmar.stuns@vtt.fi, telefon: 040-56 57 496.

Stugkommittén 2010

Ingmar Stuns ingmar.stuns ät vtt.fi
Johan Lahtinen johan.lahtinen ät helsinki.fi
Linda Sundman linda.sundman ät helsinki.fi
Tomas Melin tomas.melin ät hut.fi
Nicklas Forss nicklas.forss ät hut.fi
Linda Sundman linda.sundman ät helsinki.fi
Ronny Engblom cengblom ät cc.hut.fi
Sara Knip sara.knip ät helsinki.fi

[/tab] [tab id=”4″]
Stugan finns på adressen Mattbyvägen 22, 02400 Kyrkslätt.

View Larger Map
[/tab] [tab id=”5″]
Buss
Man kan ta bussen (M. V. Wikström Ab) som går till Obbnäs. Den avgår från plattform 17 i Kampens bussterminal/fjärrtrafik. Bussen går med ca. en timmes turintervaller och restiden är ca. en timme. Man skall stiga av bussen vid Obbnäsvägens och Kabanovägens korsning och därefter promenera i riktning Biskopsböle. Mattbyvägen dyker upp på vänster hand efter 1.8 km, varefer det är 300 m kvar till stugan.
Från 1.7.2008 är det möjligt att i alla bussar i reguljär linjetrafik i Kyrkslätt utnyttja SAD:s (SAD= Huvudstadsregionens samarbetsdelegation) resekort. Normalpris med värdebiljett är 5.30 € och för studerande 2.65 €. (Priser och tidtabeller enligt tariffer i sep. 2008).

Busstidtabeller: http://www.pohjolanliikenne.fi/prime115.aspx

Tåg
SAD-kort kan man använda också i närtågstrafik. Kyrkslätt hör till zon 3 och en zonbiljett kostar 5.40 €/med studierabatt 2.70€. (sep. 2008) Restiden från Helsingfors järnvägsstation är 30-40 min till Kyrkslätt centrum. Från Kyrkslätt centrum är det 7 km till stugan vilket gör tågalternativet mindre lockande.

Järvägstidtabeller: http://www.vr.fi/heo/sve/lahi/ftaulukot_10-08-2008.htm

[/tab] [tab id=”6″]

Uthus

Restaurangen har en filial i Kslätt.
Värmande eld

Vardagsrummets öppna eldstad.
Köket.

Mat kokad på vedeldad spis är aldrig fel.
Fälld gran.

Vedproduktion.
Image

Tomten har krävt en hel del uppröjning.

Framför stugan finns en grillplats.

[/tab] [tab id=”7″]
Erik och Sylvi Feldt
av L.G.Matthias “Matti” Klockars, professor i allmänmedicin (emeritus) samt Vasa nations inspektor 1997-2005.

Inledning
Våren 2005 mottog Vasa nation ett meddelande om att nationen fått ta del av ett testamente efter Erik A. och Sylvi Feldt. Enligt ett inbördes testamente (undertecknat 1968) skulle en tredjedel av deras kvarlåtenskap tillfalla Vasa nation vid Helsingfors universitet för bildandet av en fond under namnet Erik och Sylvi Feldts stipendiefond. De övriga två tredjedelarna skulle förvaltas av Vasa svenska lyceum och Svenska folkskolans vänner. Enligt de avlidnas sista vilja skulle avkastningen av stipendiefonden vid Vasa nation utdelas som stipendium åt studerande, “som valt svenska språket eller nordisk filologi jämte litteraturhistoria som huvudämne och redan kan uppvisa vissa resultat av sina studier”. Stadgar för Erik och Sylvi Feldts stipendiefond kommer att uppgöras år 2006.
Filosofie magister Erik Alexander Feldt föddes i Stockholm den 27 mars 1904. Som 13-åring flyttade han med sin mor Anna Helena Feldt (1877-1928) til1 Vasa. Han blev student från Wasa svenska lyceum 31 maj 1924 med vitsordet laudatur i finska, tyska och realprovet och det allmänna vitsordet cum laude approbatur.

Erik och nationen
Han inskrevs i Vasa nation med matrikelnummer 686 den 17 september 1925. Samma höst valdes han till fanbärarens suppleant för vårterminen 1926. Senare innehade han följande poster: funktionär vid förstamajbalen 1927, biträdande klubbhövding höstterminen 1927, medlem i taxeringnämnden hösten 1927, medlem i agitationskommitteen inför styrelsevalet till Helsingfors svenska studentkår, klubbhövding vårterminen 1927, ÖD­suppleant 1929, sångledare 1929 och historiograf 1929-1930. Erik Feldt höll festföredraget vid VN:s årsfest 1930 och talet till de avlidnas minne vid årsfesten 1931. Han var ordinarie medlem i ÖD 1931. Samma år var han medlem i kamratskapspriskomitten och årsfestkommitten. Han representerade Vasa nation vid bland annat Etelä-Pohjalainen Osakuntas, Hämälis-Osakuntas och Teknologföreningens årsfester. Han var medlem i Porthanfestkommitten, medlem i stadgekommitten och idrottskommitten.

 

Erik Feldt 1904-1974

Sylvi Feldt 1906-2004

 
Av mötesprotokoll framgår att Erik Feldt var mycket aktiv på nationsmötena och att han tog ett antal viktiga initiativ, bland annat till inköp av luta, schack- ­och coronaspel och prenumeration på vissa dagstidningar, för att inte tala om introduktionen av spextraditionen.

Erik Feldt valdes till spexmästare för lillajulsamkvämet 1928. Han var medförfattare till spexet Kalla det vad ni vill eller Dramat på arken, ett skrän- ­och pratstycke i tre akter. Han spelade rollen Vasa-Kalle – en Vasastudent. Detta studentikosa sånglustspel uppfördes den 6 december 1928 på Vasa nations lillajulfest i Ostrobotnias festsal. Erik Feldt hade sannolikt ett finger med i spelet också vid de följande spexen, bland annat Gubben Noa och “det grandiosa spexet” Angina von Emserbrist (1929), som uppfördes på Ostrobotnia, men även vid den traditionella nationssoaren på annandag jul i Vasa stadshus. Sommaren 1930 gjorde han en studieresa till universitet i Berlin med anledning av ett stipendium (4000 mk) från Vasa nation.

Erik under yngre år
I Studentbladet den 4 mars 1933 gör Erik Feldt med anledning av Vasa nations 25-årsjubileum en kritisk granskning av nationslivet under rubriken “Ett försvar för Vasa nation”. Hans positiva inställning till nationslivet formuleras i allvarliga och humoristiska ordvändningar. Han glömde aldrig sin gamla studentnation.
Erik Feldt blev filosofie kandidat från Helsingfors universitet den 27 september 1930 med vitsord i nordisk filologi (laudatur), inhemsk litteratur (laudatur), sociologi (lubenter approbatur), samt Finlands och de nordiska ländernas arkeologi (approbatur). Han auskulterade vid Svenska normallyceum 1930­-1931 i svenska och finska. Bland Erik Feldts efterlämnade papper finns även intyg om att han under studietiden “under trenne läsår deltagit i kurser i talteknik och svensk recitation”.
Han arbetade bland annat som vikarie i finska språket vid Wasa svenska lyceum 1930 och som lärare i finska vid Ekenäs svenska samkola un­der läsåret 1931-1932. Erik Feldt verkade även som lärare vid Svenska aftonläroverket i Helsingfors. Sin livsgärning utförde han som lärare i svenska språket vid Deutsche Schule i Helsingfors. Han pensionerades år 1960.
Erik Feldt deltog i vinterkriget 1939-1940 i striderna nordost om Ladoga samt i fortsättningskriget vid striderna på Lapplandsfronten 1941-1943. Hans militärgrad var löjtnant. Han tilldelades 1939-1940 års krigsminnesmedalj med svärd och spänne – Laatokan Karjala – samt Frihetskorset II klass och Frihetsmedaljen. Erik Feldt tilldelades också Das Verdienstkreuz Erster Klasse des Verdienstordens der Bundesrepublik Deutschland den 19 juli 1958 av Tysklands föundspresident.
I Eric Gardbergs bok om den adertonde avdelta bataljonen ErP 18 från åren 1939-1940 beskrivs Feldt på följande sätt: “Res fänr, tillhörde bataljonen 10.10.39­ – 30.2.40. Befordrades till reserv undersergant 6.12.39. Genomått RUK och befordrats till reserv fänrik 5.5.40. Lätt sårad i huvudet vid Lemetti.”
I reservofficiersskolans (RUK) 45:e kursmatrikel (krigskursen 5.2.-27.4. 1940) karakteriseras han av sina kamrater i 5 K. pluton I på följande sätt: “‘Fil.mag.. Helsingfors, ungkarl, äger trots detta en villa och “kiinnelainan’. Modersmål svenska, undervisar finska åt tyskar. Sällskapar. Specialintresse: biskötsel.”
Ur hans officiella meritförteckning framgår också att han tjänstgjorde som biträdande lägerchef för lärdomsskolungdom i Lehmo-Ristisaari somrarna 1943, 1944 och 1945. Där hade han speciellt ansvar för de svenska skolgossarna vid flottningslägret.

Eriks livsverk

Erik Feldt skrev ett antal reserapporter och insändare under namnet “Cam­pus”. År 1934 skriver han i Resebrev till Vasabladet om “En cykelfärd Mälaren runt” som han utförde tillsammans med elva rikssvenska skolpojkar och en lärare. I sin reserapport kåserar Erik Feldt kring Sveriges historia i förhållande till de orter man passerade. Han noterar speciellt en inskription på en av Djäknebergets stenar: “Den rätta blandningen av dikt och verklighet hjälper folk fram genom livet.” Det här fyllde honom “en stund med inre visshet”.
I en helsidesartikel i Hufvudstadsbladet (24.7.1938) med rubriken Där svenska österbottningar förvandlat obygd till bygd. På besök hos kronobyättlingar i Sorjo ger han en livfylld skildring av sina intryck och upplevelser från ett besök hos den svenska kolonin i Sorjo borta i Karelens ödebygder. Det livfulla kan kanske exemplifieras av beskrivningen om resans början: “… sedan vi med nöd och näppe lyckats uppbringa en bädd på ortens Seurahuone, en låda av värsta kåktyp, ta vi oss en aftonpromenad genom samhället för att undslippa hotellets varierande dofter och en värdinna, som hotar att dränka oss i resterna av sin bokliga bildning”.
Erik Feldt skrev åtminstone två böcker, båda utgivna på eget förlag. Boken Rönnbärsvisdom och vers utkoln 1971 och Konsten att skriva och beskriva 1975. Det är möjligt att Erik Feldt förberedde publiceringen av ännu en tredje bok. Bland hans papper hittades en samling kåserier, ett tiotal berättelser i en pärm med rubriken Skandaler och skandellor eller Strax lite gladare.
Den första boken recenserades i Vasabladet av studiekamraten Jarl Finne, som konstaterade att “forna vasalyceisten Erik Feldt, 67, har utgivit en samling privatfilosofiska prosastycken, aforismer och lyrik (diktcykel)”. Recensionen fortsätter “Måhända är det reminisencer från den unga spexarens sätt att respektlöst se händelser och ting både von oben und von hinten som givit honom vidare perspektiv, då han nu i dagens omvärld vill blotta det som sker i allt som synes ske”. Med ålderns samlade visdom förändrades Erik Feldts “reflektionsprivatfilosofi” och han återkommer i boken till tankar om “mänskliga beteendemönster, individens maktbegär och egocentricitet, fega undfallenhet och beräknande servilitet, åldrandets problem, men också människans litenhet och intighet ur evighetens synvinkel”. Enligt recensenten, den gamla studiekamraten, blir den politiska strebern, svansviftandet och tallriksslickeriet, falskheten och förtalet, skenheligheten, allt vrångt och tillgjort föremål för Erik Feldts bitande satir. Men det finns också en mild och mjuk resonans i tonfallet. I sin recension av boken skriver Jarl Finne här “står Erik så tydligt för mig, hans utseende, röst och glada skratt”.
I ett brev från 1972 skriver professor Hans Ruin, Sverige, om Erik Feldts bok: “Skulle jag formulera ett allmänt omdöme om boken, så skulle det vara det att Ni i den konsentrerat hela Ert livs erfarenheter. Därav följer att mycket är tänkvärt och bra. På äktheten tar man inte miste. […] Däri ligger bokens styrka”.
I förordet till den andra boken skriver Erik Feldt att “Goda värdefulla böcker i litterär mening bygger alltid på livsnärhet och livsklokhet, ett slags själens klärvoajans som skiljer det väsentliga och betydelsefulla i tillvaron från det oväsentliga, bagatellartade och betydelselösa. Författarens dilemma är att då han är ung och ännu har lust och krafter, massor av energi som pockar på att få utlopp, har han för liten erfarenhet av människorna och livet. Då han kommit in i medelåldern vet han redan mycket av livet och han har fått avstånd till och perspektiv på människorna och tillvaron bland människorna. Men då börjar tanken smyga sig på honom: Tjänar det något att skriva? Det mesta har sagts många gånger förut på ett bättre sätt – av andra. Den mänskliga komedin har spelats upp så många gånger förut, handlingen i pjäsen är densamma, blott aktörerna är nya i varje generation. Förlamningen, som självkritiken så småningom åstadkommer, sprider sig och torkar ut inspirationens små bäckar, som i yngre år varit strida flöden. Det finns fortfarande guld på bottnen av bäckarna, men det är mödosamt och svårt att få tag på kornen”.
Ett antal artiklar publicerade Erik Feldt i Svenska folkskolans vänners kalender bland annat Bland skoltlappar och nybyggare (SFV 1953), Bed, barn, bed, i morgon kommer svensken! Svenska kvarlevor i tyska språket (SFV 1938) och Werner Lybeck. Den första svenska hemygdsskildraren (SFV 1933).
Bland Erik Feldts efterlämnade papper finns även manuskript till flera hörspel och skådespel med bland annat rubrikerna Mötas och skiljas, Allvarlig komedi i en akt (1962), Vägen till Porten, Kontrakt med hjärnspöken, Ett impressionistiskt kammarspel och Hjärterknekt. Det är osäkert om dessa skådespel någonsin har uppförts.
Erik Feldt verkade också som ordförande i Finlands biodlarförening och i personliga brev tituleras han bland annat som “Käre honungsmagister”. Vissa andra tituleringar kanske också beskriver hans person, som till exempel “Hello, forna dagars evigt unge cabal­lero”. På basen av böcker i Erik Feldts bokhylla är det tydligt att han var intresserad av fotografering, trädgårdsskötsel och biodling. Fotografier antyder att han också var en aktiv simmare och en välväxt och stilig ung student.

Sylvi Feldt
Sylvi Ester Linnea Feldt (tidigare gift Salomaa 1930-1937), föddes Tengström den 10 januari 1906 i Helsingfors och vigdes den 29 maj 1965 vid filosofie magis­ter Erik Alexander Feldt efter åtminstone 25 års vänskap. Sylvi Feldts förfäder kom från Helsingfors. Tyvärr måste medges att det har varit svårt att finna personliga och biografiska uppgifter om Sylvi Feldt.
Sylvi Feldt arbetade i sin ungdom på apotek och på försäkringsbolaget Salama. Hon var den enda dottern som levde till vuxen ålder i en syskonskara på åtta barn. Hon växte upp på Nylandsgatan i Eira. Senare tog hon under en lång tid hand om sin åldersstigna mor och sin sjukliga broder. Hon beskrivs som en ärlig, snäll, levnadsglad och mycket social människa med flera goda vänner. Trots att hon i sin tidiga barn- och ungdom hade levt ett strävsamt och tungt liv har hon beskrivit sina senare år tillsammans med Erik Feldt som mycket lyckliga. De gifte sig när Erik Feldt var 61 år och Sylvi 59 år efter en lång tid tillsammans. Makarna vistades ofta ute på sitt sommarställe i Bobäck, Kyrkslätt. Sylvi Feldt levde som änka med en naturlig känsla av ensamhet över 30 år och dog vid 97 år i Helsingfors år 2004.
I boken Rönnbärsvisdom och vers finns en dikt vid namn Klockringning för mor, sannolikt skriven år 1928, som jag tycker att kan publiceras i denna årsbok. Bland Erik Feldts efterlämnade papper finns en dikt skriven år 1934 med rubriken Till Pappa. Jag är osäker på om denna dikt någonsin publicerats och jag tar mig friheten att publicera den postumt här i Vasa nations årsbok 2005.
I Studentbladet år 1933 med anledning av Vasa nations 25-årsjubileum konstaterar Erik Feldt som äldre vasung: “Naturligtvis skola vi alla gå åtminstone då och då, på vår gamla nation, råda, hjälpa och fröjdas med de yngre men må vi giva dem ansvar och tjänster och låta dem fylla nationen med sitt liv, ty en intresserad drar tio andra med sig. Det är de ungas tur att visa vad de duga till”.
Vasa nation är ödmjukt tacksam Syvi och Erik Feldt, som gjort en stor insats för att framtidens vasungar skall kunna “fröjdas” och visa “vad de duga till”.

[/tab] [/tabswrap]